(T: Lina Sandell M: Oscar Ahnfelt)
1: Blott en dag, et ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på.
Allt ju vilar i min Faders händer
skulle jag, som barn, väl ängslas då.
Han som bär för mig en faders hjärta
giver ju åt varje nyfödd dag,
dess beskärda del av fröjd och smärta
möda, vila och behag.
2: Själv han er mig alla dagar nära
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära
han som heter både Kraft och Råd.
Att sin dyra egendom bevara,
denna omsorg har han lagt på sig.
«Som din dag, så skall din kraft ock vara,»
detta löftet gav han mig.
3: Hjälp mig då att vila trygt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna faders hand
blott en dag, et ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.
